Under de senaste 10 åren har Zen Coaching smugit sig in i mitt liv allt mer. Jag är så oerhört tacksam över att vara med i ett internationellt nätverk där vi möts regelbundet i ett utbyte som vilar på gemensam grundsyn på livet. Det är en fantastiskt skön familjekänsla som ger både avspänning, närvaro, glädje, inspiration och värdefull personlig utveckling. Zen Coaching stärker min närvaro i mig själv och i möten samt ger mig så mycket visdom, klokhet och kreativa förhållningssätt till mig själv, relationer och livet. Det är ett livsberikande värde, både för mig själv och de personer jag möter i mitt arbete som psykoterapeut och coach.
Livet ger oss upplevelser som vi minns, både med glädje och leenden, och upplevelser som vi helst inte vill vara i kontakt med. Vi är födda med full tillgång till vår essens med alla goda livsförutsättningar. Det ljusa, glädjefulla som vi bär med oss och kan återkoppla till, är de tillfällen när vi är fria i oss själva, när vi är närvarande i vår kärlek till oss själva och till livet. Det är här i dessa minnen och stunder som vi njuter och "boostar" oss och får resiliens att våga och orka besöka de mer mörka delarna inom oss.
Olika trauma, obehag, smärtor och skam som lever kvar i oss behöver processas och bearbetas. Om vi inte gör det så låser vi energier, vilket ger både ångest, depression, skam och muskelvärk. Dessutom låser det vår livsenergi och vi får brottas med kritik, skam och dålig självkänsla som påverkar friheten att vara den vi är. Kärlek inom oss har inte en chans att flöda. Vi blir begränsande.
Ljuset ger kraft att möta mörkret och när vi "vågar" besöka, vara i och acceptera mörkret så sker en transformation. Ett växeljobb där vi tar modet i ena handen och rädslan i den andra handen och går in i den mörka grottan för att se vad vi är rädd för. Att lära känna sitt inre för att frigöra livskraften för att kunna blomstra i den vi är. Vi älskar fred, och vi vet i vårt innersta, och har alltid vetat, att vi är självkärlek.
När vi använder dömande/ställer krav och ger beskyllningar förgör vi både friheten, närvaron, kärleken och relationerna. Att kontrollera och kräva av andra förtar deras frihet och friheten mellan oss. Att beskylla och kritisera andra förtar både min och deras kärlek och kärleken mellan oss. Det blir låst och kallt inom oss och mellan oss. Kontakten är bruten. Vi stänger av. Våra system stelnar, det gör väldigt ont och vi skyddar vår sårbarhet, vår ledsnad och besvikelse. Sorgen, över att vi inte får den kontakt som vi längtar efter, tar över och vi sätter upp ett pansar som försvar. Det kan vara typ, - Se nu vad du ställt till med, - "Det är ditt fel att jag mår dåligt, - Jag behöver ingenting, - Jag behöver inte dig, - Jag behöver inte kärlek”, - Du är en idiot”, - Stick och brinn, - Du fattar ingenting”.
Om vi i stället, när vi möter någon som ger oss beskyllningar, talar om vilka behov vi har som ligger till grund för vårt handlande och när vi möter någon, som ställer krav, är tydlig med vilka önskemål jag har så sker det något annat. Det här är givetvis inte enkelt och ”bara” något att göra. För mig har vägen till dessa nycklar gått via meditation och städarbete i min mörka grotta för att läka och befria mig från skam för att få tillgång till min närvaro, kärlek och frihet.
Som vuxen kan jag inte få det som mitt inre barn längtat efter att få från andra vuxna under uppväxten. Det jag däremot kan är, att i nutid, läka, processa och leta efter vänner och partners som kan ge mig det jag verkligen längtat efter hela livet. Det kan vara att vara viktig, bekräftad, lekfullhet, glädje, trygghet, bli sedd, hörd, få mjukhet, värme och kärlek. Hitta ett sammanhang som ger mig villkorslös trygghet att vara den ,närvaro, kärlek och frihet som jag är född in i. Jag kan bli den vuxen som jag längtade efter som barn. Jag kan ta mitt inre barn i famnen och ge kärlek. Utvecklingen kan bara gå framåt.