Ett perspektiv på balans är att få ihop sitt livspussel med jämvikt på arbete och ledighet. Få till matlagningen så kroppen får en näringskick, röra på sig, få 8 timmars sömn, träffa vänner och ha kul. Ja, vardagslivet är verkligen en balansakt som kan skapa stress.
Nyligen var jag på en fantastisk workshop inom Zen Coaching-nätverket med fokus på balans, vilket öppnade för perspektiv som letade sig bortom vardagspusslets schema och gav utrymme för underliggande, spännande, inspirerande tankar.
En av de två viktiga delarna för mig under workshopen var att se hur obalans är en del av balans. Värdet i att integrera obalans i balans. Att obalansen leder till en kontakt med sårbarheten där vi lär känna oss sig själv ännu lite till och hittar energin att sträva mot balans igen. En dynamik där obalansen öppnar för att undersöka vilka behov som inte är mötta. För min del så ploppar skulden och skammen upp ganska direkt när jag går in i obalans, vilket gör det svårare att vara närvarande för att hitta mina omötta behov. Det blir viktigt att hitta verktyg att ta hand om skulden och skammen. Lära mig hur jag tar mig ur skamvrån helt enkelt.
Under vår uppväxt så är det omgivning, familj, skola, grannar, och släkt som sätter upp villkoren för hur vi som barn kan bete oss. Vad som är ok och inte ok att göra, säga och känna. Det gör att vissa beteenden och känslor blir mindre trygga att uttrycka. Andra blir mer trygga att visa. Dessa känslor som varit otrygga att vara i kontakt med och visa för andra under uppväxten blir ”farliga” att släppa fram. Vi lär oss strategier och hittar verktyg för att undvika, stänga av, dölja och på så sätt skapa en emotionell trygghet, en emotionell kontroll.
Här kommer en metafor från naturen. Jag kan se framför mig hur tofsvipan flyger, spelar skadad, trixar med vingarna för att lura rovfåglar och andra hotfulla djur bort från boet och äggen. Hon vill avleda och distrahera för att skydda det mest sårbara hon har.
Vi gör likadant. Vi avleder från det som behöver skyddas, det som kan skapar otrygghet
och obalans. Genom att bli duktiga, ha koll på läget, ha balans i livspusslet, hålla ledarskap, avstå, undvika, stänga av delar av vårt känsloliv så upprätthåller vi en balans. En trygghet som kräver en hel del energi och som driver oss in i prestation, aktivitet och göranden för att skydda, skapa trygghet och balans. Denna balansakt kan i förlängning leda till utmattning.
En annan väg är att, metaforiskt, ta en ljusstake med ett tänt ljus i ena handen och sitt mod i den andra handen, utmana sin rädsla och gå ner i källaren för att titta runt. Se vad som behöver röjas ut, slängas, vad som behöver snyggas till och som behöver lite puts för att skina. Stanna en stund, ta ett djupt andetag, känn sitt mod, bli bekant med olika vrår och rum, ta reda på vad som finns för att sedan gå upp i köket igen där du kan fika i lugnt oro.